Midvinterblot

Vintersolståndet igår, den dag då solen står som lägst på vårt norra halvklot. Om en vecka går vi mot ljusare tider. Men första firar vi midvinterblot.

”Om den hedna nordiska julen vet man egentligen bara att den har existerat, att den firades vid midvinter med blot och att den blev kristnad. Dess blotta existens förklarar ju dock en del av de konstigheter som vidlåder julfirandet; det myckna fläskätande har rimligen med det förkristna blotandet att skaffa”, skriver Alf Henriksson i Alla årets dagar, en lärd och mycket underhållande ”evighets­kalender”

I kväll börjar Lena och jag blotandet i smyg med att offra julkorven och provsmaka snapsen, i år Reimersholms Gripsholm (tidigare års favoriter är Rånäs, Hallands fläder, Herrgård och Beska droppar). Må vi vinna gudarnas välvilja och få dem att uppfylla våra önskemål.

Till kvällen åker julskinkan in i ugnen, och jag skriver verser till de tre julklappar jag köpt, till Lena och en vardera till sonen och dottern. I år blir det en stilla jul.

I går var också den namnsdag jag aldrig firat: Tom av Tomas – tvivlaren som betvivlade Jesu uppståndelse till dess han personligen fått kontrollera saken. En sund källkritisk hållning som förpliktar.

Carl Larsson Midvinterblot, som efter mycket buller och väsen sattes upp på sin urspunglgt tänkta plats på Nationalmuseum 1993. Foto: Nationalmuseum

Andra bloggar om: jul