lördag, december 22, 2007

God jul och gott nytt år

Vi hörs och ses 2008!

Etiketter: ,

fredag, december 14, 2007

Att äga och köpa

Pär Rådström skriver på ett ställe, apropå medelklassamerikanens vana att sälja allt bohag och köpa nytt när man flyttar, om ägandets glädje i motsatts till köpandets. I en mening fångar han mitt förhållande till tingen. Jag äger gärna böcker, skivor, väl ingångna kläder och nödvändiga apparater, men köper ogärna nytt. Köpandet är ett nödvändigt ont för att nå ägandet. I det är jag en konsumtionssamhällets gossen Ruda.

Min Eriksson mobiltelefon fyller sju år i år. Designen har både hunnit bli urmodig och retromodern vid det här laget. På sin tid var modellen det senaste sena och den rymmer allt jag behöver. För en månad sedan var den illa ute, när Lena hällde en liter vaniljsås över den. Den låg på sitt yttersta men med lite R56 fick jag laddningen att fungera och telefonen överlevde. Lenas två år gamla kamera-, radio- och musikmobil visar redan allvarliga ålderstecken. Frågan är om den överlever 2008.

I garderoben står min laserskrivare och surrar. Ett par hundra tusen utskrifter har den spottat ur sig vid det här laget. Så kostade den också en dryg månadslön när jag köpte den 1994. Jag har byggt ut minnet och haft den inne på rengöring några gånger. – Sån mekanik görs inte längre, säger reparatören på verkstaden i Björknäs. Faxen däremot, som bara har ett par år på nacken, har redan slutat mata fram papperen.

När vi flyttade köpte vi en ny dammsugare, ultra-”allt-möjligt” och bäst i test. Dyr var den också. Visst suger den bra men låter som ett smärre jetplan och är inte helt lättmanövrerad. Så fort garantitiden gått ut pajade munstycket. Men inte ens Dammsugarhuset på Drottninggatan kunde hjälpa oss när avstängningsknappen slutade fungera. Hela elektroniken behövde bytas. Det blev att åka till Bosch i Sundbyberg. Vi har nu lagt ut lika mycket i reparationer som dammsugaren kostade i inköp.

Men visst går jag till överdrift ibland i min iver att spara. När mina pjäxor, som jag haft sen tonåren, dog förrförra vintern fick jag gå hem med skidorna på axeln. De nya jag köpte är, precis som mina nya skidor, ett under av passform och lätthet och jag flyger fram i spåren. Men jag sneglar misstänksamt på dem och undrar hur länge de ska hålla.

Och i Carlsson-högtalarna, som var begagnade redan när jag köpte dem av John Hagberg i början av 1980-talet, har ett av baselementen spruckit. Men det vet jag att Mohlins data på Pastellvägen kan fixa.

På detta tänker jag när jag läser Svenska Dagbladets artikelserie Omättlig och Svenskt Näringslivs sagor

Andra bloggar om .

Etiketter:

torsdag, december 13, 2007

Om valfrihet

Hyresgästerna i femtusen lägenheter inom allmännyttan i Stockholms förorter har sagt nej till att köpa sina fastigheter och bilda bostadsrätt. Nu straffas de genom att deras lägenheter bjuds ut till försäljning på den privata marknaden (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet 12/12-07). Budskapet är tydligt, de har valt, men de har valt fel. Här ska jag inte argumentera för eller emot privata hyresvärdar. Det finns bra och det finns dåliga. Det intressanta är den nuvarande majoritetens syn på valfrihet.

I tv:s nyheter uttalar sig de boende i Rågsved till förmån för det kommunala bolaget Stockholmshem.

– De är bra, de kommer när man ringer, säger en äldre man och sammanfattar i en mening vad de flesta kräver av en god hyresvärd.

Att inte välja är också ett val, men det accepterar inte majoriteten i stadshuset. Alltså ska de kommunala fastigheterna nu överlåtas på en värd hyresgästerna inte valt.

– Vi ska bli aktiva ägare, säger solstrålen Alvendal (m).

Så kan vinsterna från de kommunala bostadsbolagen fylla på stadens kassa för att göra ytterligare skattesänkningar möjliga. Samtidigt kan allmännyttans fastigheter förfalla i avvaktan på ett ägarbyte som då kommer att hälsas som en befrielse av de boende.

Till salu

Om den sociala bostadspolitiken och bildandet av allmännyttan och skrev jag i ett tidigare inlägg (Barnrikeshusen)

Andra bloggar om och

Etiketter:

onsdag, december 12, 2007

Morgonstjärnan

Som en gulröd punkt lyser stjärnan över den nedsläckta skidbacken i öster långt efter att de andra, äkta, stjärnorna slocknat: Venus, morgonstjärnan. Jag ser den när jag stiger upp i gryningen och tittar ut genom fönstren mot öster. Inte många himlakroppar förmår tränga igenom storstadens ljuslarm, men Venus gör det. På morgonen kallar vi den morgonstjärnan och om kvällen aftonstjärnan. Länge ansågs den som en systerplanet till jorden tack vare sin storlek och atmosfär. I dag efter flertalet besök av rymdsonder vet vi att den nog avnjuts bäst på avstånd:
V. är en ständigt molnhöljd planet p.g.a. ett flera tiotal km tjockt lager av svavelsyradroppar, som i huvudsak ligger mellan 50 och 70 km höjd. På 50 km höjd är trycket lika med trycket på jordytan och temperaturen ungefär som på jorden, men därunder skenar förhållandena iväg så att Venusytan har en temperatur på nära 500 °C och ett tryck på 90 gånger det jordiska. Detta orsakas av en oerhört massiv koldioxidrik atmosfär med åtföljande växthuseffekt. Syre och vattenånga saknas i stort sett helt. Vindarna är svaga nära marken, men ovan molnen blåser en jetström med 100 m/s i västlig riktning. (NE)
Låter inte som ett ställe man vill semestra på direkt. I den alltmer alarmistiska klimatdebatten framhålls Venus ibland som exempel på hur det kan sluta för oss på jorden om inget görs åt koldioxidutsläppen. Så återupplivas kanske tanken på systerplaneten i en ny form.

Översiktsbild av den ständigt molntäckta planeten framställd från observationer av Venussatelliten Magellan.

Andra bloggar om .

Etiketter:

tisdag, december 11, 2007

Uselt tv-drama

Jag ser inledning till ”En spricka i kristallen”. Svenskt tv-drama när det är som sämst. Alla talar med tydliga röster. Ingen ska missa att det här är en familj med problem. Dottern – familjens svarta får – kommer hem till herrgården. Menande blickar, försåtliga kommentarer. Tillbakablickar till en olycklig barndom. En granskning i spegeln visar på problem med vikten. Fadern saluterar andra systern vid middagen (syskonrivalitet, osynliggörande). Föräldrarna har en usel relation. Otrohet. Modern är en olycklig överklassmoder. Fadern en brutal tölp. Inget lämnas åt skådespelarna och betraktarna att själva fylla i. Föreställningen är (på grund av regin misstänker jag) en ogenomtränglig mur.

Visst ska det få finns misslyckanden, inte minst inom public service. Experiment som inom sig rymmer fröet till något nytt, men inte när man som här färdas längs de väl upptrampade allfartsvägarna.

Efter en kvart stänger jag av.

Jessica Zandén spelar den olyckliga modern

Andra bloggar om och

Etiketter:

måndag, december 10, 2007

Ordningens upprätthållande

Den s.k. antirasistiska kampen tar sig ibland egendomliga former. Medierna rapporterar om brända skolor och stenkastning mot brandmän etc. vid lördagens demonstrationer i Salem. Daniel Viklund, talesman för Nätverket mot rasism vill i pappersupplagan av dagens Svenska Dagbladet inte heller fördöma den vandalisering och stenkastning som förekom.

– Det är inte vår sak att fördöma vad andra människor gör och varför de är förbannade, säger han. Men jag kan säga att de är förbannade med rätta. (Svenska Dagbladet 10/12-07)

I Åke Kilanders bok Vietnam var nära finner jag ett referat ur Svenska Dagbladet om den stora Kambodjademonstrationen i Stockholm den 7 maj 1970 som samlade 10 000 deltagare:
”Efter mötet [vid USA:s ambassad] avtågade huvuddelen av massan i god ordning. En del samlades i en grupp på 100-talet personer med anarkismens svarta fanor. FNL-gruppernas egna ordningsvakter bildade då en kedja mellan den aggressiva gruppen och polisen. En FNL-funktionär deklarerade att de som stödde Vietnams folk skulle gå hem…”
Tidningen rapporterade också om oroligheter längs demonstrationsvägen:
”Ordningsvakterna gick snabbt emellan när en grupp ungdomar, ledda av några äldre herrar, gjorde en proamerikansk motdemonstration och det hettade till hos en del FNL-are. Och sedan fick FNL-vakterna hjälp av en polisassistent att lotsa motdemonstranterna i säkerhet…

Polisen då? Ja, den spelade just den passiva roll som polisen skall spela vid en vettigt genomförd politisk manifestation i en demokrati.” (s. 254)
Nu var inte Vietnamrörelsens arbete alltid något kafferep. Många illegala aktioner genomfördes mot Sydvietnams handelskontor, US Trade Center, besökande ambassadörer osv. I rörelsens barndom blandades dessa aktioner ofta samman med legala demonstrationer vid vilka många oskyldiga utsattes för hot och risker, precis som i Salem i lördags.

Men FNL-grupperna hade att övertyga en till en början starkt USA-vänlig opinion (”Världens största demokrati”, som ”vunnit andra världskriget” åt oss) och tvingades finslipa sin taktik för att nå det långsiktiga målet ”USA ut ur Vietnam”. Så efter några år skilde man på legala och illegala aktioner.

Ett ytterligt fåtal svenskar sympatiserar med de nazister som marscherar i Salem den 8 december. Än så länge, är bäst att tillägga. De alltmer upptrappade slagsmålen mellan kommunister och nazister i Weimarrepublikens Tyskland drev stora grupper i händerna på dem som krävde lag och ordning, och banade på så sätt väg för Hitlers maktövertagande 1933.

Vi är inte där ännu. Men i vassen lurar de som alltid ser en möjlighet att inskränka mötes-, yttrande- och demonstrationsfriheten. Och vore jag nazist eller intresserad av att misskreditera allt vad vänster och ”antirasism” heter skulle jag livligt stödja dessa svarta garden.

Ordningens upprätthållande är allt för viktig att överlåta åt ordningsmakten.


Andra bloggar om och

Etiketter:

söndag, december 09, 2007

Samtal med författare

Luftrören piper och näsan droppar. Jag ligger i soffan och samtalar med Pär Rådström. Nej, han har inte återuppstött från den död han alltför tidigt mötte 1963. Jag läser Fångat i flykten, en samling texter jag fann på Bokförlaget Atlantis julmarknad i veckan. Men Rådström är den typ av författare jag gärna inleder ett samtal med. Jag skrattar, invänder, hummar instämmande och säger emot. (Och var han verkligen hemma och drog barnvagn med sonen så mycket som han låter påskina?)

Jag träffade aldrig Rådström. Var blott tolv år när dog. Jag minns hans röst från radio - eller är det kanske senare inspelningar. Av det jag läst som hans vänner skrivit vet jag inte ens om jag skulle ha tyckt om honom. De flesta författare är (precis som komiker) trista typer i det verkliga livet. Att sitta ensam, instängd och skriva åtta timmar om dan kräver en speciell personlighet – inte direkt det som i platsannonserna beskrivs som social kompetens. Vi som läser är nog likadana. Men vi är många, precis som de som skriver. Tillsammans för vi ett mumlande samtal som stiger upp från jordklotet.

Doris Lessings lysande Nobelföreläsning, återgiven i sin helhet i lördagens Svenska Dagbladet, handlar på sätt och vis om detta (”Om att inte få Nobelpriset”, SvD 8/12-07.)
Och aldrig att jag trodde att jag skulle läsa Ebba Witt-Brattström med sådan behållning som i hennes uppgörelse med queerteorier och kvinnligt offertänkande (”Lessing svär i feministkyrkan”, Dagens Nyheter 8/12-07). Hatten av.

Pär Rådström. Fångat i flykten. Artiklar, noveller och radioprogram i urval av Johan Werkmäster. Atlantis 2004.

Andra bloggar om och .

Etiketter:

lördag, december 08, 2007

Befriande klarspråk

Ibland är hyckleriet tjockt som decemberdimman. Desto mer befriande när någon då talar klarspråk. Som Mikael Nyberg när han skriver om situationen i Somalia:
”Jag minns förra hösten. Då hade somalierna jag träffade förhoppningar. Krigsherrarna och de kattuggande våldsmännen hade flytt Mogadishu. Flygplatsen öppnade, hamnen öppnade. Folk kunde gå på gatorna utan att vara rädda.”(”Vad kan vi lära av Somalia?” Aftonbladet 27/11-07)
Andra läsvärda artiklar finns på Mikaels hemsida: www.mikaelnyberg.nu
***
När jag ändå är i farten kan jag påminna om Peter Larssons granskning av den s.k. FUT-delegationens beräkningar av svenskens bidragsfuskande. 20 miljarder om året svindlar vi bort. Eller hur var det nu egentligen? Peter reder ut begreppen föredömligt (”De bluffar om fusket”, Aftonbladet 19/11-07).

Andra bloggar om , och .

Etiketter: ,

fredag, december 07, 2007

Varsamt

En kvinna vandrar fram och åter i den fullpackade tunnelbanevagnen. Agiterad. På sjungande finlandssvenska ömsom väser, ömsom skriker hon ut sina förbannelser över oss förtappade och sitt budskap om Herren Jesus Krist. Från medresenärerna runtom mig generade fniss. Enstaka hånleenden. Några tonårstjejer kommenterar halvhögt kvinnans budskap. Jag tänker på vad Johan Cullberg skriver i sina minnen om den avgrundsdjupa rädsla som utmärker psykospatienter. Deras extrema sårbarhet och behov av lugn omkring sig. Långt från den hårda miljön i Stockholms kollektivtrafik. Jag undviker att möta hennes brinnande blick. Men djupt inom mig vill jag lägga en arm om kvinnans axlar och varsamt sätta henne på platsen bredvid mig.

Johan Cullberg. Mitt psykiatriska liv. Memoarer. Natur & Kultur 2007.

Andra bloggar om .

Etiketter:

torsdag, december 06, 2007

Hösten

– Usch vad mörkt och grått det är!

Människorna runt omkring mig klagar. I år, som alla tidigare år.

Själv har jag alltid funnit en glädje i hösten. En mörk grotta av arbete och rofylld glädje att krypa in i. En period fylld av läsning och musik, aktivitet och reflektion.

Våren och sommaren med alla (mina) krav och förväntningar desto mer plågsam. Alla intryck som bombarderar sinnet. Växtvärk och hösnuva.

Så tänker jag, trots att näsan just nu rinner och det svider i ögon och hals.

Andra bloggar om och

Etiketter:

lördag, december 01, 2007

De små stegens tyranni

Två artiklar i Dagens Nyheter (1/12-07) denna första helg i advent fångar min uppmärksamhet:

Det engelska fastighetsbolaget Boultbee som i somras köpte tio av Stockholms stads inomhuscentra, bl.a. Ringen, Fältöversten och Skärholmens centrum har bestämt att inga politiska eller religiösa organisationer ska släppas in i bolagets gallerior.

– Det är en kommerisiell yta för kommersiell aktivitet, inte för politisk eller religiös aktivitet, säger bolagets talesman till tidningen.

Vårt alltid lika nöjda och glada borgarråd Kristina Alvendal (m) ser det inte som något demokratiproblem.

– Det finns gott om andra allmänna platser i Stockholm stad där man kan ha både politiska kampanjmöten och religiösa sammankomster.

Den som hastat över någon av de blåsiga parkeringsplatserna som omgärdar förorternas centrumbildnigarna är nog inte lika beredd att skriva under på det. (DN 1/12-07)
***
När Vårdval Stockholm införs försvinnet meddelarfriheten för anställda i privat verksamhet. Stockholms läns landsting skrev 2005 in i de allmänna villkoren för vårdavtal att yttrande- och meddelarfrihet ska gälla för anställda hos privata vårdgivare i samma usträckning som för offentlig anställda. Nu har landstingets jurister kommit fram till att det strider mot aktiebolagslagen.

– I praktiken lägger man munkavle på på stora delar av den personal som arbetar med våra skattepengar, säger oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz (s).

– Vad vi ser nu inom sjukvården är att priset får styra och fler mindre seriösa företag lägger låga anbud. Då är meddelarfriheten sett från allmänhetens synpunkt ännu viktigare, säger Lars-Åke Almqvist, Kommunal.
***
Det sägs att om man lägger en groda i kallt vatten och sedan värmer den tills det kokar så ligger grodan snällt kvar tills den är död. Den märker inte så små skillnaderna utan anpassar sig tills det är för sent. Något liknande ser vi inom områden vi länge tagit för givna. Den dag vi på allvar behöver vår yttrandefrihet kommer vi att märka att utrymmet plötsligt är mycket begränsat. Dags för civil olydnad?


Anm 1: Många av de gallerior som staden sålde i somras var tidigare utomhustorg innan de glasades över. Liknande planer finns för övrigt för stadens centrala mötesplats, Sergels torg

Anm 2. Meddelarskyddet gäller exklusivt för offentliganställda. Ingen får efterforska vem som inom statlig eller kommunal verksamhet lämnat ut uppgifter. Syftet är att medborgarna ska kunna hålla koll på maktmissbruk och misshushållning med allmänna medel.

Anm 3. Civil olydnad ohörsamhet, lagbrott och uppmaning till lagbrott under åberopande av moraliska principer som står över lagar, regler eller order från militär eller civil myndighet, vilka då betraktas som omoraliska, orättvisa eller tyranniska. Syftet är att öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring. (NE). I vissa kretsar är begreppet idag synomynt med att skolka från tv-licens eller hålla fillipinska städerskor i källaren.


Andra bloggar om

Etiketter: ,