Vänskap

”En frivillig närhet mellan personer som litar på varandra och ömsesidigt vill varandra väl.”

Så har vi äntligen fått en vetenskaplig definition av vänskap. I en inspirerande understreckare i lördagens Svenska Dagbladet (17/11-07) skriver Carina Burman om vänskap med anledning av två nyutkomna böcker. Ett visst mått av ömsesidig beundran ska också till, fortsätter historieprofessorn Eva Österberg som står för definitionen. Vår bäste vän är någon som är lik oss själva, fast bättre.

Min hustru, brukar män i min ålder svara på frågan vem som är deras bäste vän. Och visst är det så. ”En frivillig närhet mellan personer som litar på varandra och ömsesidigt vill varandra väl.” På vilket annat sätt skulle jag definiera Lenas och mitt förhållande. Den manliga världen är allt för fylld av prestige, hierarkier och misstänksamhet för att rymma verklig vänskap. (Om vänskap mellan kvinnor kan jag av naturliga skäl inte yttra mig.) Återstår den vi valt att dela vårt liv med ”i nöd och lust”. Vänskap är kärlekens vardag, säger en av de citerade. När passionen har klingat av. Gott så. När kvinnan sen dör lämnar också deras åldrade män snart det jordiska.

”Om vänskap funnes vore vi vänner”, skrev en gång Pär Rådström. Så var han också känd för att svika och bedra de som trodde sig vara hans vänner.

De böcker Burman skriver om är Eva Österberg (red) Vänskap. En lång historia (Atlantis 2007) och Kate Larson & Anna-Karin Palm Om vänskap (Lejd 2007). I sin bok Vänner (Bra Böcker 1991) ger Lars Forssell för övrigt ett sammansatt porträtt av Pär Rådström.

Andra bloggar om vänskap