Hammarskjöldkommissionen

Ett av huvudnumren vid Barack Obamas mellanlandning i Stockholm på väg till S:t Petersburg var besöket vid synagogan och träffen med Raoul Wallenbergs anhöriga. Inte lika uppmärksammat blev Hammarskjöldkommissionens betänkande som kom (SvD 11/9-13), några dagar efter Obamas besök. Tidpunkten var lägligt vald skulle det visa sig när man tittade på innehållet.

Sverige har ju haft ett par framstående personligheter som dött under oklara omständigheter på utlandsuppdag sedan andra världskriget: Folke Bernadotte, Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld. Bernadotte är det väl snart bara kungafamiljen som kommer ihåg (det är därför vi inte haft något officiellt statsbesök i Israel, hela historien berättas i Göran Buréns Mordet på Folke Bernadotte) och Dag Hammarskjöld dammas ju av vid högtidliga tillfällen. Allt fokus är på Wallenberg, vars död ännu är höljd i dunkel och som nu, när Ryssland ånyo seglar upp som det stora hotet i våra medier, är lämplig att påminna om.

De visar sig när man läser referaten av kommissionens betänkande att amerikanske NSA har dokument från avlysning av radiotrafiken som skulle kunna bringa klarhet i Hammarskjöld öde när hans flygplan störtade i Kongo. Men dokumenten är hemligstämplade med hänvisning till nationens säkerhet. USA:s roll i det smutsiga spelet kring Kongo under 1950- och 60-talet ska nog inte underskattas. Att det finns nationella intressen där är inget att förvånas över. Så när får vi höra att Carl Bildt kallat upp USA:s ambassadör för att begära ett klargörande? Hemligstämpelns hävande följt av artiklar på DN Debatt med krav på klarlägganden, demonstrationer på årsdagen etc?