Fortsätt till huvudinnehåll

Kampen mellan det goda och det onda

Varför hatar de oss? Allt sedan den 11 september har ”omvärldsanalytiker”, ledarskribenter och akademiker i väst brottats med den frågan. Ska svaret finnas i konflikten Israel–Palestina, kolonialiseringen av Mellanöstern eller i korstågen, som Usama bin Ladin åberopade sin berömda krigsförklaring 1996.

Nej, motsättningen öst–väst går längre tillbaka än så, menade journalisten och författaren Tom Holland när han i torsdags talade om sin bok Marathon. Det persiska imperiet och kampen om västerlandet (övers. Margareta Eklöf. Leopard 2006) på Medelhavsmuseet i Stockholm. Konflikten grundlades i redan på 400-talet före Kr. i kriget mellan perser och greker. Historieskrivaren Herodotos var den första att tala i de termerna.

Perserriket sträckte sig i skiftet mellan 500- och 400-talen från Egypten till Hindukush. På en enda generation hade den obetydliga folkgruppen från södra Iran svept fram över och lagt under sig hela Västasien. De erövrade folken fick behålla sin religion och sina kungar, bara de betalade sina skatter till Konungarnas konung. Perserna var toleranta imperiebyggare. Men deras imperium var också det första som sade sig kämpa för Gud (Ahura Mazda) och Sanningen. Mot dem stod Lögnen.

Grekerna lyckades besegra den oövervinneliga armén, först i slaget vid Marathon och, efter förlusten vid Thermopyle, i sjöslaget vid Salamis. Men arvet efter perserna lever kvar, i minst lika hög grad som det efter grekerna. I sitt tal om ondskans axelmakter och ”en värld uppdelad mellan rivaliserande krafter av ljus och mörker” är George W. Bush en värdig arvtagare till den världsbild Zarathustra en gång skapade, snarare än den bräckliga grekiska demokrati han med läpparna bekänner sig till.

Det och mycket annat fick åhörarna att fundera på vid det välbesökta mötet.
***
Herodotos historia kom häromåret i en läsvärd nyutgåva (Inledning och kommentarer av Sture Linnér. Övers. Claes Lindskog. Pan 2004).

Den segerrike persiske kungen Dareios (522-485 f.Kr) sådan han återges på det heliga berget Bisutuns bergvägg, sedan han besgrat sin rival och broder Bardiya (Smerdis).
Den segerrike persiske kungen Dareios (522-485 f.Kr) sådan han återges på det heliga berget Bisutuns bergvägg, sedan han besgrat sin rival och broder Bardiya (Smerdis).

Kommentarer

Anonym sa…
I Gore Vidals roman "Creation" knyts 400-talets samtliga fyra högkulturer samman. Alltså inte bara den grekiska och och den persiska utan också den indiska och den kinesiska.
Rekommenderas vamt. Första utgåvan kom 1982. En "restored edition" kom 2002.
Bo Persson, Piteå

Läs mer

Döstädning

Avin på nya hyran för lägenheten i Stockholm kommer. Lena undrar om det inte är dags att byta till något mindre och billigare. Ett alternativ skulle vara att göra om arbetsrummet till ett gästrum. Jag arbetar ju inte, och framför allt inte där, så mycket längre. Hittills har vi fått knöka in en gästsäng bredvid skrivbordet när någon behövt sova över. Vi har under senare delen av 10-talet tömt lägenheter tillhöriga äldre anhöriga, inför flyttar till nya boenden och livet hinsides. Pärmar, arbetspapper och fotografier har vält ur överfyllda skåp. För att inte tala om vinds- och källarförråd. Tonvis med papper har hivats iväg. Ska våra barn en gång behöva utsättas för detta? Fram växer tanken på en rejäl utrensning av vindsförråd och arbetsrum. Sagt och gjort. Hyllmeter efter hyllmeter gås igenom. Pärmar töms, gamla anteckningsböcker och fickkalendrar, tryckerihandledningar från 1980-talet (vem sparar på sånt?), turistkartor från länge sedan besökta städer, oändliga mängder plastm...

Religion 1: Den unge

Äldsta barnbarnet, snart 16 år, har konfirmerat sig. Inget konstigt i det kan tyckas. Men han kommer från en familj där religionen lyst med sin frånvaro i generationer. Och så sent som förra året lät han döpa sig. Under påsklovet talar vi om hans gudstro. Han säger att den kommit gradvis. Ingen uppenbarelse alltså. Han tror inte på en gud som skapat den värld vi har omkring oss idag. Möjligen att Gud är den som satt igång allting. – Som Big bang? säger jag. Han går i kyrkan när han inte fotbollen eller annat hindrar. Läser i Bibeln emellanåt. Innan påsk fastade han på sitt eget vis. Inga sötsaker, ingen läsk på vardagar. En vän till familjen som är aktiv i Immanuelskyrkan berättar att ungdomsgrupperna på fredagskvällarna är välbesökta. Vad är det ungdomen finner i religionen? Trygghet, gemenskap, en tillhörighet som inte vår tids gud Marknaden kan ge. Och framför allt något att tro på. – När jag har fru och barn, säger han. Ord jag som 16-årig 1967 aldrig skulle tagit i m...

Vardagspolitik: Ekonomiska realiteter

Vi sitter ett sällskap med varsitt glas och samtalar i väntan på att pizzaugnen ska bli varm. Det är en varm kväll i början av september, sommaren har ännu dröjt sig kvar några dagar. Samtalet kommer in på djurhållning. Någon uttalar sig kritiskt om kravet på att kor ska få gå ute på sommaren föreslås slopas. Instämmande mummel. – Det finns en ekonomisk aspekt också, säger en som varit grisbonde. Samtalet avstannar innan det, i sann svensk anda, går vidare till mer neutrala ämnen. Jag kan inte släppa tanken på vad hen sagt. För visst är det sant att svenska bönder, de få vi har kvar, lever på marginalen, i konkurrens med all billig import. Tillvaron är full av målkonflikter. De flesta av oss vill nog ha en levande skog, av omtanke om biotopen, naturupplevelsen och klimatet. Samtidigt översköljs vi i butikerna av (gratis) papperspåsar. Allt vi beställer på nätet kommer i kartongförpackningar. Vi uppmuntras att ersätta plast med papper. Men var kommer papperet ifrån? Jag ...

Religion 2: Den gamle

En gråsugga rör sig långsamt över stentrappan utanför dörren till vårt hus. Det finns gott om dom där vi bor. Jag räknar mig inte som religiös. Gick ur statskyrkan – ”med målsmans tillåtelse” – vid 16 års ålder. Jag har kallat mig ateist, agnostiker och allt däremellan. Men inför naturen kan jag känna något som liknar  transcendens.(1) Det är jag inte ensam om. Många svenskar räds ”de religiösa stororden”, men känner vördnad inför naturen. – Spinoza, säger en mer beläst bekant. Gud är naturen.(2) För många år sen var jag redaktör för en bok på temat ”Vad är liv” ( Vad är liv: i kosmos, i cellen, i människan ? KIUP, Stockholm, 2010) Projektet var tvärvetenskapligt. Forskare från KI, KTH och Stockholms universitet skrev insiktsfullt om kaosteori, cellernas uppbyggnad och kosmos. Men vid frågan om hur livet uppstod tog det stopp. Svaret på frågan om livets uppkomst tycks lika undflyende som regnbågens fot. Evolutionens oändliga mysterium. *** – Vad tjänar det till att du fin...