Fortsätt till huvudinnehåll

Beriken eder, adel och borgare! 3

Dammsugare
– Vi har behövt hjälp i hemmet en längre tid, men vi har inte haft råd, säger Gabriel von Euler i Dagens Nyheter och tillägger: När man väl har ledig tid vill man umgås med familjen.

Ja familjen på Tulevägen har inte haft det lätt. ”Mamma Mia arbetar som läkare på Karolinska sjukhuset i Solna. Pappa Gabriel … som forskare på Karolinska institutet, men från och med måndag börjar han på Astra Zeneca i Södertälje.” Med möjligheten att dra av för hushållsnära tjänster fr.o.m. 1 juli får de det lättare att lägga sitt tidspussel.

En överläkare i Stockholm tjänar i runda slängar 55.000 kr i månaden, många gånger utdrygat med jourersättningar. En familj med två läkare i Stockholm har lågt räknat kvar 50.000 kr i månaden – efter skatt – att leva på. Villan på Lidingö är säkert inte billig, sommarstället, suven, extrabilen, flickornas ridlektioner, seglarläger etc. kostar säkert också. Men något blev väl kvar när fastighetsskatten nu sänkts. Åtminstone tillräckligt för att deras underbetalda kollegor i vården inte ska behöva subventionera de högavlönades städning över sina skatter, samtidigt som ingen frågar sig vad staten kan göra för att underlätta deras livspussel.

Ylva Thörn skriver i Svenska Dagbladet (”Nya a-kassan en katastrof”) hur en medlem i Kommunal från första dagen som arbetslös, med de nya a-kassereglerna, kan tvingas ta ett jobb för 13.000 kr i månaden – var som helst i landet (90 % av a-kassan).

Det är skillnad på skit och pannkaka.

Jag har tidigare skrivit om fastighetsskatten och hushållsnära tjänster.

Andra bloggar om och .

Kommentarer

Jinge sa…
Men nu är du väl tyken?

Missunnar du en stackars arbetande familj att komma hem till en städad villa? Tänk på att de säkert har 8-10 rum, vilket jobb!

Dessutom kostar en Swan 52-fots segelbåt faktiskt närmare nio miljoner. Även om man tjänar bra blir det inte så mycket över då...

Och nåt ska de väl ha för att de röstat på den nya högerregeringen..?

:-)
Anonym sa…
Olika falla ödets lotter. Numera blir skillnaden desto större när vi har nya regeringen. Ordet solidaritet finns inte längre på världskartan.

Annica
Anita sa…
Känner likadant. Pigtjänsten är till för dem som har råd. Alla andra får städa själva.

Läs mer

Hur jag blev den jag blev (6): Aktivisten

Det första nummer av Folket i Bild/Kulturfront jag sålde hade en svart framsida med vita bokstäver som i blockskrift skrek ut: SVERIGES SPIONAGE. Det var inledningen till det som kom att kallas IB-affären . Det var föreningens Södermalmsavdelning som gjort en utflykt till Nynäshamn för att sälja tidningar. Jag hade helgpermis från lumpen i Karlskrona. Människor slet tidningen ur händerna på oss. ”Det här går ju bra”, minns jag att jag tänkte. Jag hade tillsammans med min dåvarande sambo, hennes mor och systrar delat på inträdesavgiften 250 kr när tidningen grundades 1971 (hyran för vår halvmoderna etta på Södermalm var då 180 kr). Nu hade jag varit på ett möte med Södermalmsavdelningen. Det hade just tagit slut med min dåvarande flickvän och sambo och jag behövde fylla tomrummet efter åren i teatergruppen. Sedermera blev jag invald i styrelsen för avdelningen och på något sätt utsedd till kassör.  Arbetet i lokalavdelningarna bestod i tidningsförsäljning utanför systembolag...

Hur jag blev den jag blev (6:2): Efter stormen, före stormen

Föreningen led av baksmälla efter IB-affären. Tidningen hade stått i centrum för omvärldens intresse. Alla krafter hade varit inriktade på arbetet med att skapa opinion och få de fängslade journalisterna fria. Nu var det åter vardag. En tidning skulle produceras var fjortonde dag, ekonomin svajade, även om förskotten från prenumeranterna med dagens mått var hisnande. Värre var att Folket i Bild fått rykte om sig att vara trög och långsam i kontakten med medarbetarna. En ny redaktion kom efter en tid på plats när först Jan Stolpe och sen Jan Guillou efter sin fängelsevistelse valde att sluta. Nya kvastar med bland annat Margareta Garpe med bakgrund på Aftonbladet tog vid. Samlevnadsfrågor och andra ämnen började ta plats i tidningen. Kritiken mot den nya inriktningen var hård: ”Det behövs inte en till Femina!” Själv hamnade jag i korsdraget efter att ha låtit mig intervjuas i samband med ett reportage om en, vad vi idag skulle kalla utbränd, f.d. FNL-aktivist. Min reträtt var inte särsk...

Odjur finns. Men inte där du tror

Lena och jag sitter på Vetekattens uteservering. Iakttar folklivet på Götgatan. Människor på väg hem till fredagsmys och välförtjänt helgvila. Bredvid oss sitter en ung kvinna. Kortklippt, mörkhårig, i blå jeansjacka. Hon pratar tyst men upprört i sin mobil. Jag hör att det gäller Gaza. Närmare bestämt kampanjen mot dem som protesterar mot kriget. En riksdagsman har nyss kallat några av dem som protesterar för ”odjur”.   Utrikesministern har utryckt sitt gillande genom att vidarebefordra meddelandet. Efteråt sitter kvinnan tyst och begrundar sin mobil. När hon ska till att gå reser jag mig och går fram till henne. – Jag hörde ditt samtal, säger jag. Jag vill bara säga att jag håller med dig. – Oh, tack, säger hon. Man tror att man blivit galen. – Jag är ju äldre, säger jag, men jag känner samma sak. De verkliga odjuren är ju dom som härjar i Gaza. Hon nickar. – Tack för att du delat med dig, säger hon och antyder ett leende, innan hon cyklar iväg. Kanske har jag g...

Finns det en verklighet?

Nej jag har inte blivit galen. Stolen jag sitter på är med största sannolikhet verklig. Den är vit, mjuk, knarrar lite när jag rör mig, luktar inget speciellt. Hur den smakar vill jag helst inte pröva. Men flugan som nyss satte sig på armstödet? Vad uppfattar den med sina fasettögon och klibbiga fötter. Vet den ens vad vitt är? På ett filosofikafé nyligen var temat för samtalet ”Verklighet”. Tillsammans formulerade vi olika frågor kring ämnet. Själv fastnade jag för frågan ”Finns det en verklighet” med betoning på en . Vi satt 15 personer i en ring. Men upplevde vi samma sak? Vår uppfattning om omvärlden påverkas av många faktorer, förutom de rena sinnesförnimmelserna: känsloläge, tidigare erfarenheter, själsliga förmågor som empati osv. Och alla som någon gång besökt en rättegångssal vet hur olika vittnen kan uppfatta samma skeende. Någon har sett en lång man springa sin väg. En annan tycker sig ha sett två personer osv. Vittnespsykologi är verkligen ett kapitel för sig. Då...