Egoism eller individualism

På ett seminarium om Alf Ahlberg på ABF-huset för en tid sedan sa Bengt Göransson inledningsvis att det är en myt att säga att vi lever i individualismens tidevarv, det vi ser är egoismen som breder ut sig, menade han. Jag har tänkt en del på det sedan dess.

En individualist går sin egen väg, tänker jag, även till priset av den egna bekvämligheten. Litteraturen är full av sådana berättelser. Den som vill kan läsa Erik Johanssons Fabriksmänniskan eller Folke Fridells Syndfull skapelse. Gripande skildringar av individualister i kollektivet.

En egoist, å andra sidan, går sin egen väg över andra. Erik Berg, bloggare och arkitekt, beskriver fenomenet i en krönika om handelsminister Ewa Björlings svartbygge i senaste numret av som alltid läsvärda Clarté:

”Handelsministern fick bygglov men byggde ett helt annat hus än det som bygglovet och planbestämmelserna medgav. På taket lade hon till ett 45 kvadratmeter stort extra våningsplan.

Det är ingen liten överträdelse. Det är ingenting man bara råkar göra. Det kan däremot vara väldigt lönsamt. Det vite som kommunen kan utkräva, efter en flera år lång process av överklaganden genom sex instanser, ligger långt, långt under de extra miljoner som huset kan säljas för med ett penthouse på taket.”

Erik Berg konstaterar att en del rika och mindre nogräknade villaägare regelmässigt utnyttjar den här spekulationsmöjligheten. (Clarté 3/2007)

Alla annars så talträngda f.d. och nuvarande statsråd och statssekreterare som ertappas med svart arbetskraft har påfallande svårt att ge någon förklaring till sitt beteende när de ertappas med fingrarna i syltburken. Låt mig komma med två förslag:

• Man vill ha en högre materiell standard, även till priset av den enskilde arbetarens försäkringar och framtida pensioner.
• Man vill ha mer tid för arbete eller de egna barnen genom att låta kvinnor från öst eller Filipinerna bo i källaren och ta hand om hushållet, kvinnor som ofta lämnat sina egna barn hos mor- och farmödrar i hemlandet långt borta, för att kunna försörja sig.

Många menar att socialdemokratins långa maktinnehav möjliggjordes tack vare alliansen mellan medelklassen och arbetarklassen, bland annat manifesterat i ATP-reformen. Till exempel har Åsa Linderborg och Göran Greider på olika håll hävdat att den alliansen nu håller på att spräckas. Men kanske är det snarare så att medelklassen håller på att sprängas, i ett girigt övre skikt, som ställer sig över alla lagar och regler för gemensamt umgänge och ett undre, alltmer proletariserat skikt i en allt otryggare tillvaro. Hur den framtiden kan se ut skildrar Barbara Ehrenreich förtjänstfullt i Körd, ett reportage där hon wallraffar som arbetslös tjänsteman i USA.

Varför har vi en Plan- och Bygglagstiftning? frågar Erik Berg och svarar: En mycket enkel anledning är att ditt hus är min utsikt. Ingen människa är en ö.

Andra bloggar om svartjobb och moral