Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Mörk kostym

Tredje nivån i den formella finhetsgraden efter högtidsdräkt och smoking. Han: Mörk kostym (mörkblå eller mörkt grå, eventuellt modesvart), vit skjorta och sidenslips eller fluga i valfri färg utom svart och vitt, gärna mönstrad. Hon: Fin kvällsklänning av siden, sammet eller annat utpräglat aftonfint tyg. En elegant byxdress, eller kvällskjol med jacka eller överdel i samma finhetsgrad går lika bra. Om du väljer klänning bör den inte vara baraxlad eller golvlång. Källa: DN Etikett Bild: Stiliga högtidskläder

Sjätte december

En kollega och vän till Lena bjuder oss att att vara med och fira Finlands självständighetsdag den sjätte december. Klädsel: Mörk kostym. Med hjälp av den i finska språket bevandrade vännen Anders P tackar vi ja: Rakkas K. ja M.! Olemme iloinen tulla teidän luokse Suomen Itseyspäivällä kuuden Joulukuuta. Teidän ystävät Tom ja Lena *** Självständighetsförklaringen, utropad av den borgerliga majoriteten i lantdagen den 6 december 1917 . Inbördeskriget, den tyska interveneringen och det ryska trupptillbakadragandet, avtalet med Tyskland, svenska officerare som frivilliga på den vita sidan i inbördeskriget, fånglägerkatastrofen sommaren 1918, Ålandsfrågan... Att formulera ett tacktal till värdfolket mot den bakgrunden kräver finess och diplomati. Dags att läsa på. Och ut och jaga en mörk kostym. på slottsbalen 6 december 2005. Foto: Lehtikuva" src="http://photos1.blogger.com/x/blogger2/6933/4537/320/83893/IPV_2005_LK.jpg" border="0" /> Finlands president Tarja ...

Avlyssnat

Tunnelbanan gröna linjen. Eftermiddag. Kvinna 40+ står och talar i mobiltelefon. Lätt framåtböjd: – Du måste gå till skolan. ... – Man få bita ihop! ... – Privatlivet kan inte inverka på jobbet och skolan. ... – Nej det får du inte!

Tala om klass 2

”Få ord används i dag så slarvigt och så utan analys som just 'medelklass'”, skriver Göran Greider i Svenska Dagbladets debatt om socialdemokratins väg. ”Det smakar friskolor, skattegnäll och pigavdrag trots att det med medelklassen är mer som med lutfisk: smaken kommer från kryddorna.” ”När tunga frågor om trygghetssystem och full sysselsättning blir centrala, då vänder sig halva denna medelklass till de solidariska värdena hos en vital socialdemokrati. Där, i arbetarklassen och en stor del av medelklassen, finns den sociala basen för en framgångsrik socialdemokrati.” Läs hela inlägget på Svenska Dagbladets hemsida . Göran Greiders Arbetarklassens återkomst från 1998 kom ut i pocket på Pocky förlag 2001.

Huvudduk

Mormor, Björnlunda 1956 Birgitta, Rättvik 1971 Anna, Visby 2001 Kvinna, Istanbul 2005 huvudkläde , huvudduk , vardagligt huckle , kvinnlig huvudbonad, vanligen ett kvadratiskt tyg, vikt och knutet om huvudet på olika sätt, i bruk från forntiden och fram till 1900-talet, ofta buret i avsikt att dölja håret. En viktig orsak till att kvinnor har burit huvudkläde även i Sverige är att det står i Bibeln att kvinnor skall täcka håret när man ber eller predikar. Genom tiderna har huvudklädet haft många former, t.ex. medeltidens stora, vita och stärkta dok , som på många håll levde kvar och utvecklades i folkligt dräktskick och användes i söndagsdräkten, medan enklare, ostärkta och mönstrade kläden brukades till vardags. Knytningen har haft lokala traditioner och kunde vara mycket avancerad, t.ex. i Skåne, där klädet kallades klut . Först omkring 1800 började man knyta klädet under hakan som sjalett . Inom islam avser huvudkläde (på arabiska khim[r ) ett tygstycke som täcker huvudet och barmen...

Sofia Karlsson

Sofia Karlssons skiva med Dan Andersson-tolkningar briserade som en mjuk bomb i resterna av folkhemmet förra hösten. Med sin innerlighet och närvaro blåste hon nytt liv i visor man trodde spelats sönder runt lägereldar och på klubbaftnar genom decennierna. Det är följaktligen utsålt på Rival i Stockholm när hon avslutar sin höstturné inför släkt, vänner, kollegor och oss vanliga stockholmare. Intensiteten från skivan når inledningsvis inte ändå ut till oss på de bakre raderna. Eller så är det syrebristen. Men det är ett omväxlande program där Dan Andersson står i centrum (många gånger i nya pigga arrangemang) varvat med visor av Evert Taube, Olle Adolphsson och Peps Persson (!). Hon omger sig med samma fullfjädrade musiker som på skivan och förmår utnyttja de ibland väl långa avbrotten mellan låtarna till meningsfullt mellansnack om musik och musiker. När hon så före pausen avslutar med en tolkning av Lars Forssells ”Jag står här på ett torg” (efter Boris Vian) inser jag att Sofia Karl...

Gatubild Istanbul

Üsküdar, Istanbul 7 maj 2005.

Tala om klass

”Och medelklassen fattar ingenting och tror att hela Sverige består av en stor medelklass och några hemlösa.” Anneli Jordahl, bl.a. aktuellt i antologin Tala om klass ( Ordfront 2006 ), intervjuad om det tabubelagda klassbegreppet i Folket i Bild/Kulturfront nr 10/2006.

Söderlund & Bie

Mina barn är vuxna och sedan länge utflugna. Barnbarn lyser än så länge med sin frånvaro. Helst borde jag väl träna på bridgen inför pensionen eller jobba på golfhandikappet (om jag hade något). Ändå sitter jag klistrad vid tv:n varje torsdagskväll och ser programmet Söderlund & Bie . Ann Söderlund är krönikör och mamma till Ilon, Ossian och Dante. Tillsammans med maken Nanok bildar dom en vanlig (nåja) stökig medelklassfamilj i Stockholms innerstad. Varje program börjar med att Ann inte står ut med något hemma: Barnen vill inte gå och lägga sig i tid, vill inte äta upp maten, vägrar att lyda tillsägelser. Allt noga dokumenterat av en följsam handkamera. För att få råd söker hon upp ett par, tre familjer som haft samma problem och löst det på ofta diametralt olika sätt: Lägg barnet ensamt och gå in var femte minut, låt barnet ligga i din säng när det vill. Barnen får inte gå från bordet förrän det ätit upp, barnen ska alltid smaka på maten. Osv, osv. I ett stort block skrive...

Andrum

Sjöstadsparterren. 22 november 2006, kl. 12.11

En trafikpolitik för förra seklet

Så har den borgerliga majoritetens förslag till ny miljö- och trafikpolitik i Stockholm sett dagens ljus. Miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) berättar om planerna i dagens Svenska Dagbladet (22/11-06). Tajmingen kunde varit bättre. Efter den senaste tidens pådrag i medierna om växthuseffekter och klimatförändringar kunde man tänka sig att politiker med känsla för opinionen åtminstone med läpparna skulle bekänna sig till visionerna om ”det gröna folkhemmet”. Enligt miljöborgarrådet kommer nu upphandlingen av de biogasdrivna färjorna att stoppas. De 165 miljoner kronorna för projektet ska istället användas för att öka framkomligheten för bilarna. Man ska se över (avskaffa?) 30-zonerna, införa grön våg för trafikljusen (dvs. bilarna) och i fortsättningen lägga stadens cykelbanor på de mindre gatorna. Tidigare har trafikborgarrådet Mikael Söderlund (m) uttalat att i de fall cykelbanor kan tänkas blockera biltrafiken i korsningar ska dessa tas bort. På en och en halv månad ska hela kartan fö...

Vad vi minns – och inte

På Streets bokmarknad Ord & Text i helgen kommer jag i samspråk med Pelle Olsson om hans roman Pulver . Jag berättar att varje gång jag möter en amfetaminist ute på stan kommer jag att tänka på en scen i boken. Det är när en missbrukare får för sig att han ska laga något på sin bil och hur det hela slutar med att han rivit ut hela bilmotorn på trottoaren. Pelle småskrattar, men påpekar lite försynt att någon sådan scen finns inte i boken. Möjligen kan jag ha blandat ihop det med ett kapitel där en man ska laga en tvättmaskin och senare försöker putsa bort en fläck på sin rosthög till bil. När jag kommer hem slår jag upp boken och finner det kapitel Pelle syftar på. Giraffen, en gammal missbrukare, kommer hemsläpande med en tvättmaskin som han bara ska justera locket på innan han ska ge bort den. Men handtaget sitter löst, kanske borde han dra åt det först ... och så rullar det på. Framåt morgontimmarna, när tvättmaskinens delar sedan länge ligger utspridda över köksgolvet, går han ...

Workout

Sjövillan motion, Hammarby sjöstad. 20 november 2006, kl 13.40.

Jublade polackerna 1955?

Anders Persson, meteorolog och historiker sänder mig en kopia av ett inlägg han skrivit med anledning av några utbrott i kvällspressen: ” Kanske jublade många polacker ändå? Så då har bussige Ingmar Oldsberg också råkat i politiskt blåsväder. För en dryg vecka sedan undslapp han sig följande text som ledtråd i På spåret : "Under århundraden av krig har Polen och polackerna fått lida svårt. Därför bildades försvarsalliansen Warszawapakten den 14 maj 1955 till många invånares jubel. Pakten skulle fungera som en motvikt till Nato och upplöstes först 1991 efter att järnridån fallit." Detta ansåg en del tittare bröt mot kraven om opartiskhet och saklighet. Oldsberg gjorde en ”pudel”, men menade dock, enligt Expressen, att det handlade om ett bedömningsfel, inte ett faktafel. Som historiker skulle jag hålla med Oldsberg och inte omedelbart tala om ”historieförfalskning”. Jag vore nämligen inte alls förvånad om ”många invånare” i Polen faktiskt jublade då Warszawapakten bildades. Na...

I bastun är vi nakna

Vid pass en gång i månaden begår sonen och jag gemensam bastu på Centralbadet i Stockholm. Rutinen som vi utvecklat under ett par år är densamma: Först en lång sittning i ångbastun, sen en stunds vila i ”svalen”, därefter in i det gemensamma ångbadet med den 100-procentiga luftfuktigheten drypande längs väggarna, en svalkande tur i bassängen under det klassiskt vackra jugendtaket, slutspurt i hetbastun, varefter vi avrundar med en stund i den 34-gradiga salta Thermapoolen. Kvällen avslutas med pragerschnitzel och en eller ett par Krusovice på Boheme tvärs över gatan. I bastun diskuterar vi världsproblemen, jobb, relationer eller skvallrar i största allmänhet. Ibland pratar han, andra gånger är det jag som har mest på hjärtat. Traditionen med bastubad grundlades redan när ungarna var små, och lagom till sonens 15-årsdag invigde vi bastun jag byggt i huset i Vega. Damerna i familjen har aldrig var lika frälsta anhängare av bastubadet. Så det blev att sonen och jag satt där, ibland med nå...

Flera vd:ar till priset av en

Svenska Dagbladets näringslivsbilaga tillhör kanske inte morgonlektyren för alla. Jonas Fröbergs krönika i måndagens papperstidning (20/11) kan därför vara värd att uppmärksammas utanför börsnissarnas trånga krets. Fröberg berättar hur fackens löneutbud på 3,9 procents lönehöjningar orsakat skrämselhicka hos arbetsgivarna i Svenskt näringsliv och raskt förpassats till papperskorgen. Förhandlingarna försvåras dock, skriver Fröberg, av att vd-lönerna förra året ökade med 16 procent och att bonusprogrammen nu står som spön i backen. Argumenten för de höga ersättningar sägs vara ”den internationella konkurrensen” (läs USA). Utan rejäla löner skulle svenska företagsledare likt småländska 1800-talsbönder fly till landet i väst. När det gäller arbetarlönerna är argumenten det motsatta. Håller facket inte igen på lönekraven flyttas fabrikerna till länder med lägre löner (Polen, Balticum eller Kina). Varför gäller då inte motsatsen? undrar Jonas Fröberg och kontaktar en kollega på en polsk tidn...

Tillfälligt avbrott

Är det språket det enda som skiljer oss från djuren? Läs Knut Lindelöfs betraktelse över skrivandet och tänkandet på http://www.lindelof.nu/ .

Varför fäller bävern träd?

Lilla Sickla 16 november 2006 Frågan om bäverns vanor infinner sig på en av mina promenader längs Sicklasjön. Är den ett skadedjur eller har vi nytta av denna världens största gnagare (utanför tropikerna)? Bävern utrotades helt i vårt land på 1800-talet, mest för sin fina päls skull. På 1920-talet inplanterades den på nytt i Jämtland och har därifrån spridit sig söderut. Till sjöarna i Nacka kom den vandrande från Bergslagsskogarna i slutet av 1980-talet, skriver Nils-Erik Landell i Vattenstaden . Samma väg som järnet forslades till Nacka ströms smedjor på 1500-talet. Här gick en gång den gamla vikingaleden in mot Hammarby sjö innan Gustav Vasa lät dämma upp sjöarna. Bävern äter säv, vass och näckros och på stranden älggräs, kirskål, brännässlor och mjökört, läser jag hos Landell. Framåt hösten gnager den bark för att bygga upp sitt fett till vintern. I Nacka-sjöarna bygger den inga fördämningar. Djuren är bundna till sina hyddor hela vintern. Därför samlar de vinterförråd av växter oc...

Kampen mellan det goda och det onda

Varför hatar de oss? Allt sedan den 11 september har ”omvärldsanalytiker”, ledarskribenter och akademiker i väst brottats med den frågan. Ska svaret finnas i konflikten Israel–Palestina, kolonialiseringen av Mellanöstern eller i korstågen, som Usama bin Ladin åberopade sin berömda krigsförklaring 1996. Nej, motsättningen öst–väst går längre tillbaka än så, menade journalisten och författaren Tom Holland när han i torsdags talade om sin bok Marathon. Det persiska imperiet och kampen om västerlandet (övers. Margareta Eklöf. Leopard 2006) på Medelhavsmuseet i Stockholm. Konflikten grundlades i redan på 400-talet före Kr. i kriget mellan perser och greker. Historieskrivaren Herodotos var den första att tala i de termerna. Perserriket sträckte sig i skiftet mellan 500- och 400-talen från Egypten till Hindukush. På en enda generation hade den obetydliga folkgruppen från södra Iran svept fram över och lagt under sig hela Västasien. De erövrade folken fick behålla sin religion och sina kungar,...

Är det meningsfullt att blogga?

I skiftet mellan 1960-och 70-talen fanns det två kulturtidskrifter att räkna med i vårt land: Ord & Bild och BLM. Ärevördiga institutioner som lästs av en bildad borgerlighet i decennier. Nu hade de tagits över av en vänster på jakt efter plattformar att formulera sin syn på tidens frågor. På vänsterkanten hade också funnits den oberoende socialistiska Tidsignal. Ett decennium och ett statligt tidskriftsstöd senare var antalet kulturtidskrifter mångdubblat. Idag finns över 600 tidskrifter och nättidskrifter presenterade i kulturtidskriftskatalogen . De flesta till glädje endast för redaktionen och den närmaste bekantskapskretsen. (Fast är den senare inflytelserik kan tidskriften få betydelse för vad dagstidningar och stipendienämnder finner värt att uppmärksamma.) Och nu sen några år har vi alltså bloggarna . Varje människa med en dator och en internetuppkoppling kan starta sin egen tidskrift på nätet. I bästa fall läst av familjen och en handfull vänner. Det offentliga samtale...