Beriken eder, adel och borgare!

De borgerliga partiledarna meddelade i gårdagens DN ("Vi kommer att avskaffa förmögenhetsskatten i år") triumferande att nu föreslår regeringen riksdagen att förmögenhetsskatten slopas. Först sägs det att reformen ska finansieras med att avdragsrätten för privat pensionssparande försämras. Man ska alltså ta från den medelklass som röstade fram ”alliansen” och ge till de verkligt rika. Snacka om att såga av den gren man sitter på, tänker jag.

Tommy Eriksson med radhus i Danderyd är glad att förmegenhetsskatten försvinner. Foto: Dan Hansson

Men i dagens SvD klarnar bilden. Staten tar in en miljard på att försämra avdragsrätten för pensionssparandet. ”Resterande cirka 3,8 miljarder anser sig regering ha råd med när statsbudgeten går med stora överskott”. Läs den meningen en gång till och betrakta bilden på den belåtna mannen som nu ”kan bo kvar i radhuset i Danderyd”.

Samma dag meddelar morgonbladen om ytterligare nedskärningar av antalet anställda inom landstinget i Stockholm, varav 180 tjänster enligt oppositionen ska tas från redan hårt belastade Karolinska universitetssjukhuset. Vilka satsningar på kommunikationer, vård, skola och omsorg skulle inte dessa 3,8 miljarder ha kunnat användas till? Pengar som kunde ha gått till löner och minskad arbetslöshet. Om det nu är sysselsättningen man vill öka, vilket finansminister Borg vagt mumlar om, väl medveten om att finansdepartementet motsatt sig hela spektaklet.

”Beriken eder”, som kung Ludvig Filip av Orléans sade då han utsågs till monark i Frankrike 1830. Låt oss i denna stund minnas att det också var under Julimonarkin som den socialistiska arbetarrörelsen föddes. Men det skulle dröja ytterligare 100 år av lidande innan den moderna välfärdsstaten skulle födas i vår del av världen.

Andra bloggar om förmögenhetsskatt.

Kommentarer

Läs mer

Mörker

Idag skriver jag för hand i mörkret. Utländska myndigheter har ställt in betalningarna till bolaget som levererar vår ström. Man misstänker att bolaget, som kontrolleras av våra myndigheter, tar betalt av oss. Så nu har vi ingen el. Det hela började med att det utlystes fria allmänna val i vårt land. Vi gick man ur huse och röstade. Utländska valobservatörer sa att det var de mest demokratiska valen som genomförts i vår del av världen. Det var bara ett fel. Vi röstade bort den gamla, korrumperade regeringen och valde en ny. Det skulle vi inte ha gjort. Gränserna stängdes, biståndet upphörde. Våra män kan inte längre försörja sig. Nu sitter de på kaféerna och idisslar sin förtvivlan och ilska. Min son säger att han tänker gå med i motståndet. Jag vill inte att han ska dö. Han säger att han hellre dör än lever det här livet. Min förtvivlan är outsäglig. ”Gazas invånare förbannar Europa”, Svenska Dagbladet 21/8-07 Andra bloggar om Palestina .

Läs mer

Hur jag blev den jag blev: Gotland

Uppdaterad 2026-02-06 Min första kontakt med Gotland var när jag gjorde lumpen 1973. Jag var placerad på sjömätaren Johan Månsson och vi låg och mätte en uppgrundning utanför Hoburgen på södra Gotland. När det var dåligt väder tog vi någon av småbåtarna in till Vändburg och gick till pensionat Holmhällar och drack öl. När de andra tog sin andra och tredje öl valde jag att promenera i omgivningarna. Den höga öppna himlen och karga naturen fångade mig – som hittills tillbringat somrarna i ett lummigt Sörmland – omedelbart. Den sommaren cykelsemestrade min dåvarande flickvän och jag på ön. Stretade runt med alldeles för tung packning på de hårt trafikerade huvudvägarna. Detta var långt innan dagens utmärkta cykelleder. Påsken 1979 flydde Lena och jag våra familjer och gifte oss i Visby tillsammans med två vänner från Stockholm. Vi vittnade åt varandra och åt bröllopsmiddag på klassiska Lindgården. Vi hyrde hus i Själsö och kuskade Gotland runt i en gammal folkabubbla och tittade på ...

Läs mer

Hur jag blev den jag blev - boken

För den som inte hunnit tröttna på mina minnen här på bloggen har jag samlat några av texterna (plus lite bonusmaterial) i en bok, vackert formgiven av Christer Jonson. Boken är tillägnad mina barnbarn, men jag har också några exemplar till försäljning för den hugade. Mejla Tom.Carlson@abc.se så skickar jag en bok och faktura så långt lagret räcker. Priser är 245 kr (inkl. moms och frakt). ”Människan är en meningssökande varelse. Vi formar våra liv till berättelser, väljer vad i ett myller av händelser som vi tycker är viktigt. Vilka val och icke-val har fört oss hit? Vad hade hänt om jag fortsatt med teatern? Eller om min dåvarande sambo och jag fått barn när vi knappt var tjugo år fyllda (som fallet var för många i vår föräldrageneration). Eller …? Eller …? Hade jag alls suttit där jag är idag? I allas våra liv finns sådana avgörande ögonblick. Och de blir inte färre med åren.” (Ur Förordet)

Läs mer

Hur jag blev den jag blev: Frilansredaktören

Ibland har jag fått frågan: ”Vad gör en förlagsredaktör?” Jag brukar svara: ”In i ena ändan kommer en bunt papper med mer eller mindre färdigskrivna texter och ut i den andra ändan ska det komma en bok. Redaktörens uppgift är att lotsa arbetet längs hela eller delar av vägen. Det kan vara språkgranskning, faktakoll, formgivning och tryckerikontakter.” Till mina filosofiska vänner brukar jag säga att förlagsredaktörens är ett samtalsyrke med tre poler: upphovsmannen, förlagsredaktören och texten. Vilket ibland kan vara nog så knepigt. En förläggare har entusiastiskt antagit ett manus för publicering, sen är det min uppgift att hitta och påvisa fel och oklarheter. Samtidigt ska jag upprätthålla en förtroendefull relation med upphovsmannen. Redaktörens uppgift är att likna vid en barnmorskas.* * Sommaren 1980 hade jag slutat på Ordfronts förlag och var barnledig under hösten med sonen. Jag hade beslutat mig för att pröva på tillvaron som frilans. Jag fick mitt första uppdrag av Ebbe Carl...

Läs mer

Tankar i trappen

Leta i den här bloggen