Fortsätt till huvudinnehåll

Noterat augusti-september 2013

En dröm. Jag visar runt mina föräldrar i en bastu jag håller på att inreda. Visar var toaletten ska vara, själva basturummet, ett förråd. Min pappa är naken. Byggnaden ligger med utsikt mot en sjö.
Plötsligt är jag förflyttad till en fest. Någon har flyttat in i en våning i närheten av Norra Bantorget i Stockholm. Jag sitter på en minimal hörnbalkong med några andra som röker. Plötsligt är balkongen borta och hängande i dörren lyckas jag ta mig in i rummet.Värdinnan, en blond korpulent kvinna i medelåldern undrar om jag kan hjälpa till och koka spaghetti åt gästerna. Köket är stort, gammaldags. Jag frågar hur många gäster som väntas. Omkring 60, svarar hon. Jag står med två paket Barrilla i handen. Tittar  på de stora grytorna med sjudande vatten och undrar hur de ska räcka. Vaknar.
***
Semesterns sista vecka snickrar jag en odlingsbädd som vi ska ställa i ändan av altanen. En rejäl sak, fyra meter lång och en halvmeter på djupet och bredden. Dotterdottern sitter bredvid och hjälper till. Tar ett par trallskruvar i hand, väljer omsorgsfullt ut en och räcker mig. Jag tackar artigt.
***
John-Henri Holmberg skriver om Elmore Leonard i Svenska Dagbladet (26/8-13):
I Hemingway fann han en författare som lät dialogen definiera gestalterna och som begränsade sina beskrivningar till ett minimum.
Men senare insåg han ett ytterligare faktum. […] ”Jag hade studerat och imiterat Hemingway, men insåg att ens stil är en konsekvens av den attityd man har, ens sätt att se tillvaron. Och jag delade inte alls Hemingways attityd. Jag tog varken mig själv eller livet på lika stort allvar som han gjorde.”
Gäller det omvända? Se stilen och du ser människan?
***
Äldsta barnbarnet frågar: ”Varför är ni så gamla?” Ja, vad svarar man på sånt? ”Därför att vi föddes för länge sen.” I hans snart fyraåriga hjärna börjar begreppen sorteras: Gammal-ung, större-mindre, lång-kort. Storheter och relationer börjar utkristalliseras och är inte alltid så lätta att skilja åt. Är pojken på dagis som är större (=längre) också äldre? Och har pappa varit pojke en gång (och lika liten som jag)? Och är farfar också pappas pappa? Nej det är mycket att ta in.
Men när han ser en skrotbil på tv:n konstaterar han: ”Den är gammal.”
***
Fredrik Reinfeldt  säger till SvT: ”Det är klart att vi som lever nära Ryssland oroas över utvecklingen i Ryssland.” (SvD 6/9). (Bra att han är så tydlig med vilket land det gäller.) Samma dag avslöjar Guardian att amerikanska NSA och brittiska GCHQ knäckt de krypteringar som används på internet för att skydda e-post, banktransaktioner och sjukhusjournaler. En engelsk journalist meddelar inför ett EU-utskott att FRA är den tredje viktigaste partner i avlyssningssamarbetet. Tjänstvilligt levererar vi allt som efterfrågas.
Du sköna nya värld, där krig är fred och slaveri är frihet. Huxley, Orwell, Bradbury, släng er i väggen.
***
Barnbarnen samlar tallkottar på tomten och släpar in i huset. Utplacerade på matbordet blir de till bilar, bullar, fiskar, alltefter behag. De torra kottarna fröar och dammar, men vi ler överseende. Barn ska leka med kottar, inte sitta framför tv:n eller böjda över ”paddan”. Nåväl, inget hindrar dem från att göra bådadera.
Är barns lekar universella? Lekar barn i Kalahariöknen på samma sätt som barn i Kiruna eller på Södermalm. Är det bara redskapen som skiftar?
***
Bank- och fondbolagens talespersoner vrider sig som maskar inför nobelpristagaren William E. Sharpes  konstaterade (SvD 5/9-113) att aktivt förvaltade pensionsfonder statistiskt sett aldrig kan slå indexfonder. På lång sikt alltså, dvs. den enda sikt som är intressant när det handlar om våra pensioner. Det är det som är poängen med att följa ett index. Ändå kostar dessa fonder avsevärt mycket mer i avgifter - och leder följaktligen till lägre pensioner för de som valt dem. Man kunde lika gärna spela på lotto. Vilket väl är vad våra politiker vill att vi ska göra.
***
Vi ligger på stranden. Det är redan september. Sommaren går på övertid. En flicka går i vattnet med sin mamma. Naken. Flickan är i 8-9-årsåldern och jag slår instinktivt bort blicken. Vid vilken ålder slutar vi att betrakta barn som barn?
Nakenhet är naturligt, säger vi. Ändå väljer jag, en man i övre medelåldern, att vända bort mitt ansikte. Av rädsla. För att bli betraktad som pedofil?

Kommentarer

Läs mer

En enda gång om året…

Vitsippa, äppelblom, körsbärsblom, häggmispel, gullviva, hägg, kastanj och syren.

40 år som gifta

I torsdags hade Lena och jag 40-årig bröllopsdag. Lena jobbade och jag hade styrelsemöte. Låter det oromantiskt? Nåja, i eftermiddag åker jag till Gotland. På kvällen har vi bokat bord på Lindgården, restaurangen där vi åt bröllopsmiddag tillsammans med våra vänner, som gift sig samtidigt med oss, påsken 1979. Och i sommar åker vi på tågluff tillsammans genom Europa till Italien. Kanske har jag med mig en present också. Så, visst firar vi. Men vad är det vi firar? Är 40 år som gifta något att sträva efter i en tid när vartannat äktenskap slutar i skilsmässa? När löften om nöd och lust gäller så länge som man har lust. Men kanske inte alltid i nöd. Här en text jag skrev för två år sedan, vid ett annat jubileum: 40 år tillsammans En dag i november firar Lena och jag att det var fyrtio år sedan vi träffades. Det var på en fest i Vasastan, i ett av alla vänsterkollektiv som fyllde den då nedgångna stadsdelen. Vi gör det genom det vi är allra bäst på: Laga och äta god mat. Vi lyssnar p...

De små stegens tyranni

Två artiklar i Dagens Nyheter (1/12-07) denna första helg i advent fångar min uppmärksamhet: Det engelska fastighetsbolaget Boultbee som i somras köpte tio av Stockholms stads inomhuscentra, bl.a. Ringen, Fältöversten och Skärholmens centrum har bestämt att inga politiska eller religiösa organisationer ska släppas in i bolagets gallerior. – Det är en kommerisiell yta för kommersiell aktivitet, inte för politisk eller religiös aktivitet, säger bolagets talesman till tidningen. Vårt alltid lika nöjda och glada borgarråd Kristina Alvendal (m) ser det inte som något demokratiproblem. – Det finns gott om andra allmänna platser i Stockholm stad där man kan ha både politiska kampanjmöten och religiösa sammankomster. Den som hastat över någon av de blåsiga parkeringsplatserna som omgärdar förorternas centrumbildnigarna är nog inte lika beredd att skriva under på det. ( DN 1/12-07) *** När Vårdval Stockholm införs försvinnet meddelarfriheten för anställda i privat verksamhet. Stoc...

När vi dör

Vad kan vara mer lämpligt än att inleda Allhelgonahelgen med en dikt. Jag väljer inledningen till Thomas Tidholms långa prosadikt ”När vi dör”. När vi dör När vi dör kommer vi inte att bli änglar och sitta på moln. Ingen tror på det längre och det blir inte heller så. Vi kommer att komma till ett annat land som kommer att likna Västergötland som det såg ut på 50-talet ungefär. Det kommer att finnas handelsbodar, där vi kan handla sill och strumpor. Och medan vi gör det kommer vi att kunna tala med varandra om allt som hänt oss. Alla kommer att ha ett helt liv bakom sig och ha mycket att berätta. Livet, kommer vi att säga till varandra, det var intressant och innehållsrikt för en så pass kort tid. Men man förstår att det inte kunde vara för evigt. Därtill var livet alldeles för upphetsat. Jamen att det var så upphetsat, säger vi sedan till varandra, berodde naturligtvis på att man kände att det var ont om tid. Det kan man inte anklaga livet för. Man visste ju att det bar...