På Filosofifestivalen kommer jag att delta i en samtalsgrupp om Meningen med livet. Eller rättare sagt meningen i livet, det som ger mitt liv mening just nu. Vi får fem minuter på oss att teckna ner våra tankar. Min lista blir denna:
Evigt liv? Hur ointresserad är jag inte av den forskningen. (Påminn mig gärna om att jag sagt det, den dag jag ligger på mitt yttersta.)
- Arbete
- Att lära mig nya saker
- Samtal
- Ligga i soffan och titta i taket
- Ensamhet
- Min familj
- Tänka
- Skriva
*
Sverigedemokraterna röstar på en budget de inte stödjer för att bli av med Miljöpartiet. Alliansen ser chansen att desavouera Vänsterpartiets framgångar i regeringsbudgeten. Carl Bildt twittrar att det här är bra för Sverige. Nog är det mer än vanlig julstress som gör att jag vaknar klockan fem denna decembermorgon
*
Efter tre dygn med en 17 månaders liten kompis sjunger jag ”ett och två, ett och två” ända in i sömnen. Hej då på ett tag Babblarna
*
”Låt valrörelsen bli en folkomröstning om invandringen”, säger SD. ”Ja”, ropar vännerna på andra kanten. Och vi tycks ha glömt allt vi sett, hört och lärt av historien. Jag tänker på vad Markus Priftis skriver i sin utmärkta bok Främling vad döljer du för mig: ”Det är inte invandringen som kostar, det är arbetslösheten.” Låt valet 22 mars bli ett val för full sysselsättning och offentlig service.
*
”Vad jag gör är helt enkelt att foga samman personliga upplevelser och känslor med historiskt befintliga händelser och gestalter, … . Och när man kombinerar dem, uppstår plötsligt något helt annat. Där, i gliporna mellan mina minnen, Klarakvarterens rivning, den sibiriska gasledningen, Stasiarkivens öppnande och den högst verklige teatermannen Lewenhagen, uppstår fiktionen.”Nu är det ingen kärleksroman Klas Östergren skrivit, men tänk så självklart det låter när han i Yukiko Dukes intervju i senaste Vi Läser förklarar att mycket i hans senaste roman Twist är hämtat ur hans eget liv.
*
Jag försöker hitta något inlägg i mitt Facebook-flöde som inte handlar om De Onämnbara, men tvingas ge upp. Sverigedemokraterna är den idealiske fienden som alla (– 13 % ) kan enas om att ogilla. Men så länge inget parti kan erbjuda något alternativ till den förda politiken på ekonomins och flyktingmottagandets områden (med en kalkylerad arbetslöshet på omkring 6 % hänger frågorna definitivt samman) ser jag inget som kan hejda SD:s tillväxt, nu när de tycks passerat en kritisk gräns och inte längre hukar i buskarna (se Niklas Orrenius reportage i DN). Och skulle den ekonomiska krisen från övriga delar av Europa komma över oss, eller bostadsbubblan börja spricka kan det här sluta hur illa som helst.
*
”Vad gör det om man inte är lycklig, ifall man ser och känner och tänker starkare”, skriver Tove Jansson i ett i ett brev efter den himlastormande men avslutade romansen med Viveca Bandler.
*
Jag mejlar iväg det sista korrekturet på den sista boken för den här hösten, gläds åt Fredrik Sjöbergs recension av Ulf Bjerelds bok om Lennart Geijer (Och jag är fri. Atlas), tipsar en vän och islamkännare om Gilles Kepels bok Saint-Denis om islam i Frankrike. Båda böcker som jag varit redaktör för. Bokbarnschen krisar, men en inte föraktlig del av då böcker som görs tycks leta sig fram till mitt skrivbord. Ett tiotal titlar har det blivit i år, från Jonas Trolles bok om jakten på Kapten Klänning (Leopard) till Jörgen Nordenströms Värdebaserad vård (KIUP). Redigering, sättning, ombrytning, plus ett antal e-böcker. Jobbmässigt har jag inget att klaga på. För tillfället.
*
Ulf Bjereld. Och jag är fri. Lennart Geijer och hans tid (Atlas);Marie Demker Sverige åt svenskarna (Atlas); Jonas Trolle Jakten på Kapten Klänning (Leopard); Jörgen Nordenström Värdebaserad vård (KIUP; Eric Schmidt & Jared Cohen Den nya digitala tidsåldern. Övers. Erik Nisser (Fri Tanke); Staffan A. Persson. Fursten 2.0 Uppenbarelser från Machiavelli (Percussina); Gille Keppel Saint-Denis. Berättelsen om en Parisförort. Övers. Kristina Ekelund (Atlantis); Alan Winfield Robotik. Övers. Rikard Svartvik (Fri Tanke); Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården (KIUP); Huga Lagercrantz & Salomon Schulman: Vår barnläkarbok (KIUP. Ny bearbead e-boksupplaga); Jan Malmstedt: Idéerna som tände debatten. Narkotikan och medierna (Fri Tanke); Eva Wernlid och Per Olof Österholm: Harpan och järnet. Järnbrukens musik under 500 år (Atlantis) är alla böcker jag varit redaktör för i år. Plus ett antal e-böcker och sättningsjobb.
*
Jag börjar läsa Ulf Lundells blogg och blir fast. Formatet tycks passa hans energi och enorma flöde. Hans drriv saknar motstycke i vårt land. När han är som bäst. Ibland mal han bara på. Per Gedin beskrev en gång hur han strök närmare en tredjedel av debutroman Jack när den kom i manus. När Lundells samarbete med producenten Kjell Andersson på EMI bröt samman, växte hans album till det dubbla. Inte alltid till det bättre. En del konstnärstemperament behöver något/någon att stångas mot (jag skrev en gång om Skapande samarbeten (apropå bokförlagens minskande arbete med det redaktionella) Andersson Lundell var ett sådant kreativt par.
*
Strykande åtgång på brödet från Stora Skedvi i NK:s saluhall. Provsmakningen av Vikabrödets rättmätiga arvtagare ger mersmak. Köpte två paket till jul.(Tyvärr glömde jag att köpa Gustafskorven. Men den finns ju på annat håll.)
*
Hej, Göran, det är nog riktigt att ”de flesta” flyktingar som kommer hit vill arbeta och göra rätt för sig. Men har du glömt att den ekonomiska politik du och Alliansen, liksom Socialdemokraterna (jo så är det), går till val på förutsätter en arbetslöshet på omkring sex procent - för att inte inflationen ska sticka iväg. Det har jag din förre finansministers ord på (om än sällan utsagt i större sammanhang). Ska de nyanlända jobba grattis, eller hur har du tänkt?
*
Jag köper ett Memory-spel till äldsta barnbarnets femårsdag och blir fullkomligt utklassad. Detsamma när våra barn var små, har förskolebarn en koncentrationsförmåga, tunnelseende, förmåga att leva i nuet och släppa alla tankar på annat?
*
"Men ekonomer tänker inte så. Ekonomer ser på sista raden: jaha, kostnader, omsättning, vinst, förlust och så vidare. Men det är ju inte det som skapar inkomsterna. Det är vad du säljer som skapar inkomsterna." Är Jeanette Bonnier den siste representanten för en publicistisk tradition inom Bonnierfamiljen. Intervjuad om journalistik, makt och ägande intervjuad av Niklas Orrenius i Dagens Nyheter.Evigt liv? Hur ointresserad är jag inte av den forskningen. (Påminn mig gärna om att jag sagt det, den dag jag ligger på mitt yttersta.)
*
Svenska Dagbladets avslöjanden om SCA-toppens levnadsvanor på aktieägarnas och de anställdas bekostnad får mig fundera över om dessa herrar (mest) är lika omdömesgilla när det kommer till att göra affärer. (Hörde jag Nuon?)
*
Radion spelar Stefan Sundström Grön grön grön och jag funderar över varför jag tvivlar på utopier. Nej, jag menar inte att historien är slut. Människor drömmer om ett bättre liv, en bättre värld, oavsett vad vissa professorer säger. Men det som skaver i så många utopier är den värld utan sorg, strider och konflikter som målas upp. För även med en mer rättvis fördelning av de gemensamma resurserna kommer intressen att kollidera, människor dö och konflikter uppstå. Har man inte tagit med det i kalkylen redan från början kan det ta ände med en förskräckelse.
Kommentarer