En gång har jag deltagit i en tv-debatt. Det gällde narkotika och mediernas glamourisering av vissa artisters drogmissbruk. Det jag minns bäst är att jag blev bjuden på taxi till och från TV4:s dåvarande hus vid Storängsbotten. Jag satt bredvid Kerstin Hallert och levererade min replik (som gällde såpaskådisen Lina Perned som just medverkat i en omfattande ecstacy-rättegång). Hallert sade sig för övrigt känna till mig väl, vilket måste varit en lögn eftersom jag var där som ersättare för Britta Svensson på Expressen. Nåväl, det här tänker jag på när jag läser Lena Anderssons definition av begreppet ”debatt” lördagens Svenska Dagbladet (29/3-08) : ”Debatt uppstår när det inte är uppenbart vad som är rätt och fel, när ett perspektiv som är giltigt för den ena och försvaras med förnuftsargument bryts mot ett perspektiv som är giltigt för den andra och försvaras med förnuftsargument, så att det uppstår en tankespiral och ett möte mellan tankar som vässas mot varandra till allt högre höjde...
esprit d'escalier , esprit de l'escalier (fr., 'kvickhet i trappan'), fyndig replik som man kommer på efteråt, när det är för sent. Uttrycket bygger på en passus i Diderots skrift "Paradoxe sur le comédien". (Nationalencyklopedin)